Fler storkar med ungar i Fulltoftahägnet

Som ni förstår så blev det mååånga bilder tagna när vi var vid storkhägnet i Fulltofta. De flesta av dessa storkar kommer sedan i slutet av juli att släppas fria. Kanske inte alla, för jag läste någonstans att vissa storkar räddats från Polen, men varit så skadade så de inte kan flyga!

Detta inlägg är en fortsättning på mitt förra:
Storkar i hägn

En fårfamilj gick också inne i storkhägnet.

De lyckliga tu, utan ungar!

Här kommer en och landar i boet,
säkert med godsaker till ungarna.

Denna storken visste att här kunde
man släcka törsten i vattenbaljan.

En del ungar var lite större än de andra

Detta tror jag är en trött förälder

Gick rätt bra att flyga här inne också.

Ännu en trött mamma?

En hälsningsgest var visst detta när de
lägger huvudet på ryggen så här!

Här försökte lammen snappa åt sig grenar
som hängde ner från storkboet.

Mmm, lite spindlar och skalbaggar serveras det nog här.

En unge fick lite specialbehandling.

Så fina så!

De hade blivit utfordrade precis innan vi kom
och denna har hittat något gott.
Är det en död kyckling kanske?

Söta som små maränger är de!

Grattis till Stewart i Australien
som har haft hand om WBW
100 gånger (2 år)!

Snart får jag nog lägga in kommentarsgranskning jag med,
för tyvärr så ökar spamkommentarerna för varje dag!
De flesta hamnar i skräpposten,
men en del lyckas slinka emellan och
hamna i bloggen! Tråkigt, tråkigt!

Ha det gott därute!
Och tack till er som
skriver kommentarer!

Storkar i hägn... :)

I lördags körde jag och maken ut en sväng, vädret hade varit soligt men blev igenmulet när vi gav oss iväg.
Målet denna gången var att leta upp ett storkhägn, som vi hört om fanns någonstans i mellersta Skåne, i södra Sverige. Fulltofta heter närmsta ort. Vi visste inte riktigt var detta hägnet skulle ligga, men vi hittade det till slut!

Jag hade inte föreställt mig att
det skulle vara så här stort!

Ett par storkar i gräset i hägnet.

Två storkar i ett av bona

Storkarna har inget särskilt läte,
förutom att de klapprar med sina
näbbar. Vi trodde att det var en
parningssignal,
men det är det nog inte enbart.

Klapper, klapper och sen snabbt bak med huvudet på ryggen.
Det är väl en parningssignal, är ju fler fåglar som gör så.
Detta paret hade inga ungar än.

Annars hade man räknat till att 25 par häckat här i hägnet.
Om storkprojektet i Fulltofta kan du läsa här.

Även uppe på hägnets tak fanns det två bon,
men fria storkar i båda. Här kom en och landade.

Nu var det ju så, att de flesta paren
hade också fått sina ungar!
Man hade räknat till ca 100 ungar
här i hägnet! Då förstår ni också säkert att
det blev mååånga foton tagna.


Jag får nog återkomma med det,
för nu rinner tiden iväg här! :o)

De flesta bilder är tagna genom stängsel.

Tack till er som
skriver kommentarer!

Fler fåglar hittar du som vanligt i
WBW 99 (Wild Bird Wednesday)
som sköts av Stewart från Australien.

Ha det gott därute!

Hej bloggvänner!

Ja, hej på er som är kvar här ute i bloggvärlden. Måste berätta att i torsdags blev jag och min man ännu en gång farföräldrar! Det är andra barnbarnet på mindre tid än åtta månader. Förra gången, 26/8-13 var det äldsta sonen som blev pappa till en liten flicka. Denna gången är det vår andra son som blivit pappa - till en liten pojke. Han föddes i torsdags, 24/4-14.

Så nu är jag en
stolt farmor
igen!! :)

Länkar mitt bidrag även till WBW
Wild Bird Wednesday

Annars rullar allt på med vår och sommar
som kommit ca tre veckor tidigare detta året!

De skånska rapsfälten blommar redan så här fint!

Igår tog vi en liten tur och tittade till storkarna i Viby.

Det var städdags när vi kom!

Det rensades och kastades ut smuts ur boet. :)
Man ser det på bilden till och med, hur det slängs iväg.

På detta stället finns det två stycken bon
och i båda ligger det storkar och ruvar.
Den här i andra boet,
ville inte visa sig så mycket.

Vi körde en runda och här i den vackra miljön
fick vi syn på en annan stork som hittade
en massa gott i den nyplöjda åkern!

På vår hemväg tog vi en tur förbi igen
och då såg det ut så här!
Samma (?) stork städar och städar.

Den i andra boet var uppe och visade sig
och klapprade med näbben.
Storkarna turas om att ruva äggen.

Jag har inte hunnit med att blogga om att vi
faktiskt hade sån tur när vi kom hit den 16 mars i år!
Då kom vi precis när det ena paret parade sig.

En bild la jag ut på Facebook,
så den kommer här med!

Det var en upplevelse att få se detta!

Har ju många fler bilder, men som vanligt,
tiden räcker inte till att redigera dem!

Under tiden vi tittade på storkarna hörde jag ett skrikigt läte
bakom mig och såg någon fågel flyga ner från ett träd.
Detta var lite senare och ni som kan:
är det en sparvhök?Tack till både Irma och Anders,
som visste att det var en tornfalk -
och nu känner jag ju igen den!!! :)

Blev en hyfsat bra bild till,
där den tittar rakt mot mig.
Först var de två fåglar som satt sidan om varandra.

Fler fåglar hittar man här:
WBW

Ha det gott
och tack för tidigare
kommentarer!!

Fler fåglar

I lördags åkte jag och maken på en liten biltur i Skåne igen. Denna gången körde vi först inom Viby och vi såg faktiskt en stork där i ett bo på ett tak. Storken stannade inte så länge och det började dessutom att regna så vi körde vidare.

För att göra en lång historia kort så var det på hemvägen som jag plötsligt såg något och fick maken till att stanna bilen vid vägkanten (det var en smal väg) för jag såg...

Länkar till WBW 57
(Wild Bird Wednesday)

...fyra stycken storkar som gick på en åker! :o)

Två av dem...

...och en tredje som kliar (?) sig på näbben.

Det blev lite svårt att fota alla fyra,
för de spred ut sig och alla verkade ha bråttom.

Rätt vad det var så går de rakt ut på vägen!
Tur att vi stod stilla en bit bort med vår bil.

De kanske ville följa skylten som det stod
"Antikt och Loppis 300 meter" på! :o)

Två är över vägen och den tredje kommer här.

Och så var den fjärde sista storken tryggt över vägen!
Bilden blev väldigt kornig när jag förstorade den.
Det var dåligt ljus för klockan närmade sig 20:00.

Den fjärde storken försöker flyga ifatt de andra tre.

Här går flygturen förbi ett hus.

Vart var de nu alla på väg då??

Jo, hit till den nyslagna åkern,
där de säkert hoppas på att hitta lite mat!

Så här såg det ut med skördetröskan och alla
de fyra storkarna utplacerade på åkern.

Här var jag lite rädd att storken skulle bli påkörd,
men den hade vanan inne och flyttade snällt på sig.

Så lämnar vi de fyra och kör hemåt.
Från första fotot till det sista gick det
åtta minuter! :o)

Hmm, märkliga saker det finns ute på landet,
kannibal museum minsann!! :o)

Länkar till WBW 57
(Wild Bird Wednesday)

Tack till dig
som besöker,
läser och skriver!!!
:o)

Kunde aldrig tro att...

...maken och jag skulle få se det vi såg - trots att vi styrde
kosan mot före detta storkcentret i Viby i Skåne!

Det var varmt och klibbigt ute och vi hade redan varit
och vandrat runt på en ny plats för vår del,
nämligen på Håslövs ängar vid Hammarsjön
vid Kristianstad.

Där såg vi en fågel för första gången,
som vi senare förstod
var en sånglärka.

Sånglärka

(Eurasian Skylark)

Det var efter den promenaden,
(det var sååå varmt och klibbigt i söndags)
som vi kom till lilla Viby i Skåne.

Länkar mitt inlägg till WBW 55
(Wild Bird Wednesday)

Man tror ju knappt sina egna ögon,
när man ser ett storkpar i ett bo
så här uppe på ett ladugårdstak!

Vi bara stannade bilen precis här
och så ut med våra kameror!

Sååå fina de är!
Inte så lätt att få en sådan bild som denna,
men har man tålamod så går det till slut!

Info om Vit stork på Wikipedia här.
(Info in english here)

Storkarna har en längd på 95 till 110 cm
och ett vingspann på 183 till 217 cm.
Det är stort det!

För så här såg det ut mest hela tiden!
Ett evigt putsande och putsande
av alla fina fjädrar!

Så här såg bo-konstruktionen ut på närmre håll.
Här har alltså varit ett storkcenter tidigare
och om jag förstod det rätt, så är det storkar
som fötts upp här som kommer tillbaks till sin
gamla barndomsplats för häckning.

Lite senare kom vi på att det fanns parkeringsplats
på andra sidan av huset! :o)
Och en liten gårdsbutik,
som tyvärr var stängd på söndagar.

Det var en underbar upplevelse,
att bara kunna stå där nedanför och
studera dessa fina storkarna i sitt bo!

Hej du!
Tror det är hanen till vänster,
för de ska vara lite större än honorna.
Framför allt så var det skillnad på näbbarnas längd.

Här var de rätt synkade också! :o)
Himlens färg ändrades hela tiden,
från azurblått, till grått, till molnigt,
men hela tiden fruktansvärt varmt!

Oj, helt plötsligt kliade det!

Hmm, här tänkte jag på
"E.T. phone home!" :o)

Såå söta!
Storkarna har inget särskilt fågelläte,
utan de bara klapprar med näbbarna,
mest när de möts vid boet.

Hi, hi, här var det som om hanen inte ville att
vi skulle fotografera honom mer, så han gömde
näbben under fjädrarna! :o)

De sitter så lugnt kvar där uppe i sitt bo
och vi är sååå varma och tänker på att vi
borde köra hem. Klockan börjar närma sig
19.00 på söndagskvällen.

Hanen har rest sig upp och förmodligen har jag blinkat till
för rätt vad det var, så var honan borta! Min make såg
inte heller henne flyga iväg.

Jag står nere vid vår bil och studerar hanen,
känner på mig att nu är det något på gång!

Och ja det är det -
nämligen Grand Finale!

För nu lyfter även hanen...

...och tar ett skutt ut från boet...

...riktning nedåt...

...passerar taknocken...

...och där hinner jag inte med riktigt...

...för karmen på bildörren kom i vägen! :o)
Storkhanen flög nära marken, mellan husen
och vi såg inte var han tog vägen.


Men detta kändes helt fantastiskt att få lov att se!
Hoppas att ni tyckte det också!

Länkar mitt inlägg till WBW 55
(Wild Bird Wednesday)

Ha det bra alla besökare

och tack till er som
tittar, läser och skriver!
:o)