Mycket i maj månad - som vanligt!

Äntligen kom den så, våren! Och med den födelsedagar för hälften av min familj, däribland jag själv som fyllde väldigt ojämnt igår! Vi har en son som fyller år fem dagar innan mig och en son som fyller fem dagar efter mig! För det mesta har vi slagit ihop våra dagar till en, för har man släktingar som har en bit att köra, så är det ganska naturligt att göra så.

Självklart vill man också vara ute nu så mycket man kan, eller hur? Vintern var ju en evighet lång!

I tisdags agerade jag lite guide i min stad, för en nyligen nedflyttad från Östersund. Vi gick runt i det vackra vårvädret och jag berättade lite om min stad för henne. :)

Bland annat hade jag dagen innan hittat en underbar
magnolia mitt i centrala stan
och den visade jag nu.

Kul, för hon hade aldrig sett någon förut!

En del blommor hade öppnat sig längre upp i trädet,
så det fick bli foto underifrån.

Därefter visade jag de fina ugglorna bak stadshuset.
Ugglorna har Sven-Ingvar Johansson sågat ut med
motorsåg ur befintliga sjuka almar på plats!
(Ugglorna har vitnat en del om man jämför
med min bild från 30 augusti 2012!)

På väg ner i stadens hembygdspark
såg vi de här fina kungsängsliljorna!

Sidan om en brant backe ner i parken,
står även här ett konstverk av
Sven-Ingvar Johansson,
en flicka som bär på Pandoras ask.

Närbild på flickan, som även hon är utsågad
ur en sjuk alm i hembygdsparken.

En liten hund har hon vid sina fötter
och minsann har hon "Foppa"-tofflor på sig!
:o)

Snapphanen av Axel Ebbe,
var länge det enda konstverket i parken.
Det uppfördes 1934.

Hittar ännu ett Sven-Ingvar Johansson-verk,
en pojke som sitter högt uppe på en pall
och en uggla som kikar ut under honom.

Från sidan blev det så här vackert med den
spirande grönskan i träden i bakgrunden!

Går förbi en liten ryggåsstuga från 1600-talet.
Taket består av vass.
En av få stugor som inte blivit nedbränd här
i parken av illvilliga pyromaner.

Frihetsgudinnan?
Nej, men ännu ett konstverk av S-I Johansson,
detta ska konstnärens son varit förebild för.

Närbild av sonen med rovfågeln på huvudet.
Syns inte här, men längre upp på stammen
finns en snigel utskuren.

Så kommer vi till flickan som ska föreställa
konstnärens dotter.

Hon har en groda på sin axel och en blomma i sin hand.

Det finns några mindre konstverk här också,
men de fotade jag inte denna gången.

Ja just det, höll på att glömma att nämna att
det är samme Sven-Ingvar Johansson
som gjorde Apan och Kaninen i Osby!
(Tryck på länken så får du se mitt inlägg om dem)

Har inte suttit mycket vid datorn nu,
så det blir inte så många kommentarer
skrivna tyvärr!

Hoppas ni njuter av sol och värme,
för det gör jag, när jag kan! :o)

Konst-igt i Osby :)

I lördags fick vi för oss att köra ut en sväng. Turen gick bland annat till en ort tre mil från oss, som heter Osby. Där visste vi att det skulle finnas en ny sevärdhet vid Osbysjön. I januari i år såg vi nämligen ett tv-program som hette Konstkuppen på SVT1. Sångerskan Lena Philipsson var programledare och i just detta programmet (16/1) skulle konstnären (mm) Peter Apelgren uppföra ett konstverk i sin gamla hemby. Han fick ta hjälp av Sven-Ingvar Johansson, som jag visat upp De tre ugglorna av i tidigare inlägg "Tre ugglor + strandliv".

Vi stannade till vid Osbysjön,
där man såg silhuetterna på långt håll...

...av apan och kaninen.
Uppförda av Sven-Ingvar Johansson,
efter en idé av Peter Apelgren.

Sven-Ingvar Johansson sågade ut
figurerna ur stora frigolitblock.
Sen lackades de med bland annat billack.

Visst är den fin?
Cirka fem meter höga är figurerna.
Kaninen skulle heta Lisa.

Här på apan, som vi tror skulle kallas Göran,
ser man att ena ögat trillat bort
(eller försvunnit på annat sätt?)

Tyvärr så kan man också se ett hål på apans hand
och det ser inte ut som annat än skadegörelse!
Trist, tycker jag.

Här ser man båda och hur stora de är
jämfört med barnen som verkade gilla
att springa runt, runt, runt....
Själv kunde jag inte ens hoppa upp och
sätta mig på sockeln för den var för hög för mig!

Fick syn på några riktiga djur runt om oss här
och kunde inte låta bli att fotografera ankorna.

Urklippta ur förra bilden,
de två som jag ej hade i fokus
när jag tog bilden,
därför är hela vingen inte med.

Tvillingbröder kanske? :o)

Denna bilden blev jag riktigt nöjd med!
Brukar inte få bra bilder på ankor. :o)

Ha en fin fredagskväll
och helg!

Tack till dig som skriver en
kommentar vid ditt besök! :o)

Städdag i Picasa-albumet

Känns som jag borde lämna gårdagens ämne och ägna mig åt att städa ur lite bilder, de som jag lagt ut i Picasa-albumet enbart för bloggens skull. Jag försökte en gång mig på att använda Picasa hemma för alla mina foton och jag var såå duktig med att skriva in sökord och så vidare, men programmet höll på att göra mig knasig. Det betedde sig inte alls som jag förväntade mig, så det åkte ut fortare än kvickt.

Som det är nu så hittar jag absolut ingenting bland alla mina bilder, och de är många det kan jag lova! Det är ingen oordning, men jag skulle önska att jag hade någon bra funktion för att kunna söka på ord. Men det känns som ett Sisyfosarbete, så det får nog vara som det är!

Nu till kvarblivna bilder i albumet:

Ha, tänker ni, vanliga ankor!
Det är väl inget kul,
i alla fall inte när de sover som de här gör.

Men, så får man ju syn på det där lilla extra!
En vit anka ser jag inte så väldigt ofta.

Så fin den är! Har ni också lagt märke till
att fåglar alltid ligger sidan om pinnar som sticker upp.
Är väl för att söka skydd för faror uppifrån antar jag.


Tänk, snart 10 år sedan!!!
När jag började fotografera digitalt år 2003 (!)
då var det mest blommor och trädgård som
gällde för mig. Sen upptäckte jag ju macrot!

Wow, det var ju hur kul som helst att gå
in på de minsta beståndsdelarna i blommorna
och kolla hur det egentligen såg ut!

Sen var ju steget inte långt till insekternas värld,
och fjärilarnas....

Nu sitter man här nästan som en "fågelexpert"
*ha ha*
Nej, det är jag ju inte, men så himla kul det är
att fota fåglar, små som stora,
vanliga som ovanliga,
stillasittandes och flygandes
och de blir till och med fotade
i sina mest intima stunder... ;o)

Nej, nej, tro nu inget sånt.
De här två ska bara ta sig en liten simtur!

En vit anka i all enkelhet

Detta var söndagen den 3 februari 2013.

Vi hade varit här (Magle) dagen innan och sett
18 stycken sångsvanar bland annat och det hade var sol
och fyra minusgrader, men ack så skönt.

Denna dagen började soligt har jag för mig,
men sen blev det mulet och cirka -1 grad
och så bitande kallt så vi höll på att frysa halvt ihjäl,
när vi återigen tog oss hit på söndagen.

När vi lämnade denna dammen.
låg den vita ankan säkert skyddad av sina vänner.

Så lugnt och fridfullt!

Repris: bilden har varit med tidigare,
men tål att ses igen, tror jag? :o)

Repris även denna: där den flyger i ensamt majestät!
(den kalla men soligt underbara
söndagen den 20 januari 2013)

I onsdags träffade jag på denna vita ankan
i vår hembygdspark i staden....

...så den får vara med här i detta inlägget också.
En solig och nästan vårlik dag blev det!

Detta är faktiskt vit anka nr: 2,
som putsar sig så här noggrant!

Så här såg ankdammen ut...

...och titta vilken tåspetsdansör jag hittade där! :o)

Från en ovanlig vinkel fotade jag en av statyerna
som finns i vår hembygdspark.
Den här är gjord av Sven-Ingvar Johansson.
Han har med hjälp av motorsåg sågat ut den
här pojken (sin son) ur en alm med almsjuka.

Han har också gjort de här som jag visat tidigare:
de tre ugglorna vid stadshuset i stan.

Trycker du på bilden kommer du till inlägget.

Ha en trevlig helg!
Här är det mulet och trist och blåsigt...