Årets sista inlägg...

...kommer det här nu, med fler bilder från årets sista besök vid Magle våtmarker i tisdags (tror jag i alla fall!). Jag vill också säga tack till er som kommenterat gårdagens bilder därifrån! :o)

Vi hade alltså stått och fotat solnedgången en stund och gick sen vidare.

Då såg vi två sångsvanar, som såg ut som om
de slagit sig till ro för natten kl. 15.30!

Fast då hade vi nästan gått förbi dammen som gråhägern
brukar gömma sig långt bort i. Jag såg den inte nu heller,
men tog och zoomade med min kamera...

...och jo då! Ser ni den? :o)

Zoomar lite till...

...och här syns den kanske lite bättre?
Det är djup skugga där den sitter och nu
är det ju snart mörkt här också.
Är lite svårt att bedöma avstånden, men jag
tror i alla fall att det är allra minst 50 m hit
till där den sitter på sin gren.

Vi försökte ta något med foto med blixt,
(som så klart inte hade så lång räckvidd)
hägern blev rädd och...

...flög sin kos över träd och dammar.

Vi fortsätter och går runt och ser sångsvanarna från andra hållet.
I bakgrunden ser man grusgången vi nyss har gått på
mellan dammarna. Det ser smalt ut från detta hållet! :o)

Går några meter till och ser det andra paret knölsvanar för dagen.
De har placerat sig ganska långt in i denna dammen
och vass och grässtrån är i vägen för mig.

När jag vänder mig om ser jag ännu ett par knölsvanar i en annan damm.
Förmodligen är det det första paret vi såg, som simmat dit genom
en smal passage framför Göingeåsen.

Det är inte lätt att hålla reda på alla dammar,
här är nog en 7 - 8 stycken beroende på hur
man räknar. :o) Just här jag stod kunde jag se
tre olika par svanar runt mig i olika dammar!

Hmm, här fick jag pausa i mitt inlägg,
för vi fick besök och sen var vi tvungna
att köra och handla lite mat till nyårshelgen!

Här har vi nått slutet på vår runda
som är detsamma som början! :o)
Ser ni den lilla nymånen uppe till vänster?

Nehej!

Så här såg den ut!

Jag stod även och tittade på det här flygplansspåret
som jag tyckte såg konstigt ut! Det var nästan som om
planet brann, men förmodligen var det solen som lyste
i flygplansskrovet.

Jag upptäckte först inte att maken stod och tittade
på något särskilt där borta...

...och blev lite förvånad när jag kom närmare...

...och såg att det var de två svanungarna
som vänt tillbaka hit. Bilden har jag ljusat upp
betydligt, annars hade ni inte sett något alls!

Denna och nästa bild är egentligen samma,
bara olika beskurna och uppljusade...

...kunde liksom inte bestämma mig. :o)

Här vaggar den ena svanungen klumpigt ner till den
andra och de simmar bort i skymningen.

Finally...
när vi besökte svärmor häromdagen
var det någon som provsköt raketer där

och jag hann precis få med en på bild
och önskar nu...

Tack för alla besök och fina kommentarer
under det gångna året!
Kram Pia

Årets sista besök...

...vid Magle våtmarker gjorde vi häromdagen. Tidigare i höstas undrade vi lite hur det skulle vara att köra hit på vintern, men det fick ju inte vara för mycket snö då förstås, eftersom det säkert inte sker någon snöröjning här. Ja, som många förstår, så undrar vi ju fortfarande hur det ser ut här på vintern! :o)

När vi kom dit i tisdags vid tretiden,
flög ankorna upp i en lång rad.

Vi hade haft sol och åtta plusgrader!

I samma damm såg vi ett par knölsvanar
- som det brukar vara där.

Vi gick raskt vidare, med tanken att motionera
lite efter allt stillasittande och den goda julmaten...

...men redan efter några minuter
hörde jag den komma i skyn...

...sångsvanen som trudeluttade!

Det blev till att ha igång kameran igen och
försöka få någon bild som blev hyfsad!

Tur för oss att sångsvanen valde att flyga runt
över en damm och sen nästan över oss tillbaks!

De har stora vingar!
Har läst att de kan mäta 2,40 m mellan vingspetsarna!

Vi fortsätter att gå vidare runt dammarna...

...men då hittade vi de två knölsvansungarna och blev
tvungna att stanna och studera dem en liten stund!
Senast vi var här var den 12 nov. och det är ju
länge sedan nu! :o)

Så vaksamma de är!
Ser ni hur de tittar på oss,
fast de har fullt upp med att äta?

Här stannar vi och njuter av solnedgången kl. 15.15...

...sedan vi skrämt upp storskarven
som satt på en påle i en damm!

Här ser vi den flyga iväg i den gyllene skymningen.

En skäggdopping simmade med ett gräsandspar.

Sen flög doppingen iväg och jag försökte
få flykten på foto...

...men det blev lite konstigt utfrätt. :o)

Många flygplan som går över oss,
kors och tvärs.

I en av dammarna såg vi tre svarta sothöns
- långt bort, därav kornigheten.

Har lite svårt att slita mig från denna vackra synen,
är ju så lääääänge sedan jag såg någon sol!

Snart försvinner den och jag hoppas vi hinner tillbaks
till bilen innan det blir riktigt mörkt! Här är ju inga
gatlyktor uppsatta runt dammarna!

Får nog fortsätta detta en annan dag,
det blev visst redan många foton.

Räknade lite på hur många foton jag har
tagit detta året, 2011, och kom upp i
en nätt liten summa av ca 16.580 stycken!

Innan julen är här...

...ska man ju skicka julkorten! Jag tänkte för någon dag sedan göra en specialjulhälsning och lägga ut här i bloggen, men just då hade jag enbart tillgång till min blogg och mina bilder jag lagt ut i mitt Picasaalbum. Men, men, även där kan man ju vara lite kreativ och fixa till befintligt material! :o) Vackert vet jag inte, men lite skoj kanske?

Så från "oss" alla
till er alla
(Vänner och bloggbesökare)
en riktigt

GOD JUL!

Talgoxen

Blåmesen

Kaninen i Malmö Folkets Park

Knölsvanen och ankan

Mamma svan och "sönerna" i Magle våtmark

Pilfinkarna

Ha det nu riktigt gott i jul
så hörs vi!
:o)
Kram Pia

PS. Nej, vi har ingen snö - än i alla fall!
Och snön på bilderna är ditlagd i efterhand!

Orkidé nr. 8 och 9...

...har slagit ut och julen närmar sig med stormsteg, men det känns inte alls som jul! Det är nästan som om tiden står still och har fastnat i den mörka, jobbiga månaden november!!! Ingen snö och ingen sol och superkorta dagar, så jag har knappt känt för att fotografera eller blogga den senaste tiden.

Men här kommer det lite bilder på mina orkidéer,
som nog är som finast nu i decembermörkret!

Orkidésort nr. 8, som jag kallar den prickiga,
börjar med nästan trekantiga knoppar den 2 dec.

Den 4 dec börjar den öppna sig lite.

Ingen superbild men,
med kamerans hjälp kikar jag in i blomman.
Det roliga med just den här orkidén är,
att den har tre sådana där "mittkuddar"
(Ja, jag vet inte vad de heter på riktigt!)
En bloggvän kallar denna orkidé för en
mutant och kanske är det så!

Ser ni alla "kuddarna"?

Ja och så här ser den ut - fullt utslagen!
Min prickiga skönhet!

Redan förra julen fick den här orkidén en ny
liten bladrosett på en gammal blomstängel.
Den nya plantan fick även den då två egna blomstänglar.
Jag har fortfarande inte planterat den i egen kruka,
så den sitter kvar här och har nu en egen
blomstängel i år (den närmast kameran)
samtidigt som moderplantan har en blomstängel.

Den 8 dec visade sig en sällsynt glimt av solen
och lyste upp alla mina orkidéer, en efter en.
Här baksidan på den prickiga.

Lite svårfotograferade är de.

Här också härligt solbelyst!

Nr. 9...

...att slå ut i min samling blev den här
juvelorkidén "Ludisia Red Velvet"

Blommorna är inte så stora,
kanske ca 1 cm bara.

Jag har ofta tyckt att de ser ut som små vita fåglar!

Lite ovanifrånperspektiv!
Superfotograferna ser säkert att jag haft för högt
ISO-tal på de här juvelorkidébilderna och det stämmer
så bra så! Jag glömde att jag ändrat inställningarna
dagen innan!

Den ser nästan lite rörig ut!
Blommorna kommer på långa stänglar
upp från de röd-gröna bladen.

Såg förresten vid helghandeln att den fanns att köpa nu,
en liten fjuttblomma för 149:-!

Ska avsluta med att visa vad sonen gjorde igår,
hans nya jultradition sedan några år tillbaks! :o)
(OK, rättat! Sedan i fjol är det tradition, sa den
petige sonen, nu när han fick se detta!)

Nötkakor
som är sååå goda!

Hoppas ni får en bra vecka,
ni som har tid att titta på
bloggar också i julbrådskan!
:o)