Årets sista inlägg...

...kommer det här nu, med fler bilder från årets sista besök vid Magle våtmarker i tisdags (tror jag i alla fall!). Jag vill också säga tack till er som kommenterat gårdagens bilder därifrån! :o)

Vi hade alltså stått och fotat solnedgången en stund och gick sen vidare.

Då såg vi två sångsvanar, som såg ut som om
de slagit sig till ro för natten kl. 15.30!

Fast då hade vi nästan gått förbi dammen som gråhägern
brukar gömma sig långt bort i. Jag såg den inte nu heller,
men tog och zoomade med min kamera...

...och jo då! Ser ni den? :o)

Zoomar lite till...

...och här syns den kanske lite bättre?
Det är djup skugga där den sitter och nu
är det ju snart mörkt här också.
Är lite svårt att bedöma avstånden, men jag
tror i alla fall att det är allra minst 50 m hit
till där den sitter på sin gren.

Vi försökte ta något med foto med blixt,
(som så klart inte hade så lång räckvidd)
hägern blev rädd och...

...flög sin kos över träd och dammar.

Vi fortsätter och går runt och ser sångsvanarna från andra hållet.
I bakgrunden ser man grusgången vi nyss har gått på
mellan dammarna. Det ser smalt ut från detta hållet! :o)

Går några meter till och ser det andra paret knölsvanar för dagen.
De har placerat sig ganska långt in i denna dammen
och vass och grässtrån är i vägen för mig.

När jag vänder mig om ser jag ännu ett par knölsvanar i en annan damm.
Förmodligen är det det första paret vi såg, som simmat dit genom
en smal passage framför Göingeåsen.

Det är inte lätt att hålla reda på alla dammar,
här är nog en 7 - 8 stycken beroende på hur
man räknar. :o) Just här jag stod kunde jag se
tre olika par svanar runt mig i olika dammar!

Hmm, här fick jag pausa i mitt inlägg,
för vi fick besök och sen var vi tvungna
att köra och handla lite mat till nyårshelgen!

Här har vi nått slutet på vår runda
som är detsamma som början! :o)
Ser ni den lilla nymånen uppe till vänster?

Nehej!

Så här såg den ut!

Jag stod även och tittade på det här flygplansspåret
som jag tyckte såg konstigt ut! Det var nästan som om
planet brann, men förmodligen var det solen som lyste
i flygplansskrovet.

Jag upptäckte först inte att maken stod och tittade
på något särskilt där borta...

...och blev lite förvånad när jag kom närmare...

...och såg att det var de två svanungarna
som vänt tillbaka hit. Bilden har jag ljusat upp
betydligt, annars hade ni inte sett något alls!

Denna och nästa bild är egentligen samma,
bara olika beskurna och uppljusade...

...kunde liksom inte bestämma mig. :o)

Här vaggar den ena svanungen klumpigt ner till den
andra och de simmar bort i skymningen.

Finally...
när vi besökte svärmor häromdagen
var det någon som provsköt raketer där

och jag hann precis få med en på bild
och önskar nu...

Tack för alla besök och fina kommentarer
under det gångna året!
Kram Pia